söndag 23 april 2017

Bygga p-hus - eller minska p-behovet?

P-hus vid lasarettet. Den överenskommelsen
håller inte för verkligheten.
Nyköpings kommun och Landstinget Sörmland har nu kommit överens om att bygga ett nytt parkeringshus med 600 platser mellan Folkungavallen och psykiatriska kliniken. 
P-huset kommer att förbättra parkeringsmöjligheterna för Nyköpings resecentrum, Nyköpings lasarett och besökare till centrala Nyköping, skriver kommunen i ett pressmeddelande. 

Det ska bli intressant att se om det verkligen blir ett p-hus, för börjar analysera läget, så finns det åtskilligt som talar för detta kan bli en rejäl felsatsning. Inte minst kostnaden, som kan bli så hög att knappt någon kommer vilja ställa bilen i det nya p-huset.

Häng med här så ska jag orientera er i en värld som ansvariga politiker, kommunalrådet Urban Granström (S) och landstingsrådet Monica Johansson (S), inte verkar ha riktig koll på. 

Fyrstegsprincipen. Tänk om först.
Det finns en transportstrategi för Nyköpings tätort och Skavsta, som ska vara ett verktyg för att skapa ett mer hållbart resande. Strategin är ett styrdokument som pekar att trafikslagen ska prioriteras i följande ordning; gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Dessutom ska fyrstegsprincipen gälla vid alla trafikplanering:
 I första hand ska man tänka om, och ta till åtgärder som påverkar behovet av transporter.
I steg två så försöker man optimera nyttjandet av befintliga infrastruktur.
I steg begränsade ombyggnadsåtgärder.
I sista hand väljer man nyinvesteringar, som exempelvis bygga p-hus.

Här går kommunen och landstinget tydligen direkt på sista steget, och siktar på en riktigt stor investering. Har över huvudtaget trafikplanerarna varit inblandade i denna överenskommelse? Mitt intryck är att detta är en överenskommelse på politisk nivå, som går direkt på tvärs mot transportstrategin. 

Eller så har man kört genom hela fyrstegsprincipen, och ändå landat på steg fyra. Men det borde i så fall redovisas öppet. 

Andra lösningar, minska p-behovet.
Det är faktiskt inte en naturlag att väldigt många ska färdas i bil till Nyköpings lasarett, den nya resecentret och till stans centrum. 

För det första talar det nya resecentret i sig för att färre kommer att åka bil till järnvägen. Med det nya resecentret kopplas buss och järnväg ihop på ett betydligt bättre sätt än med dagens situation där busstationen ligger en kilometer från järnvägen. Dessutom hamnar den nya busstationen/resecentret nära lasarettet. Närheten till resans mål talar för att fler kommer att välja bussresa i framtiden.
Börjar man dessutom aktivt att försöka ändra resvanorna (alltså att praktisera fyrstegsprincipens första steg) kan behovet av p-platser att minska. 

Ett mycket intressant exempel på hur biltrafik till ett sjukhus kan minskas hittar vi i Linköping. Caset refereras av konsultbolaget Trivector, som stod för lösningen, så jag kan inte gå i god för att alla detaljer stämmer och att det inte är uppblåst marknadsföring. Men om det stämmer, manar erfarenheten till eftertanke.

Det var parkeringskaos vid Universitetssjukhuset i Linköping. Röster höjdes för att bygga ut parkeringen, men Region Östergötland valde att istället satsa på hållbara transporter. Idag är det 300 färre bilar per dag som parkerar utanför sjukhuset.

För att komma hit vidtog Region Östergötland en rad åtgärder. De anställda erbjöds få sina cyklar servade, nya cykelparkeringar byggdes, cykelpumpar ställdes ut och el-cyklar köptes in för tjänsteärenden. En del bussturer anpassades för att bättre matcha de anställdas arbetstider och monitorer med bussavgångar placerades vid entréerna. Dessutom fick de anställda prova-på-kort för kollektivtrafiken. 

Inom hela Region Östergötland minskade de anställdas biltrafik med 8 procent mellan 2011/2012 och 2015. Vid universitetssjukhuset blev effekten hela 17 procent mindre biltrafik.
Det går alltså att minska biltrafik och behov av p-platser, om man aktivt försöker påverka. Förmodligen är också kostnaden för detta en bråkdel jämfört med att bygga ett p-hus.

Kostnaden kan bli ett sänke
Beslutet om att bygga ett p-hus för 600 platser kostar en hel del. Några siffror har inte presenterats från landstinget och kommunen. Jag googlar lite för att få ett grepp om kostnaden, och hittar lite olika siffror. Men 300.000 kr per p-plats i byggkostnad tycks inte vara en orealistisk kostnad, att döma av uppgifter jag hittar. Då landar den totala kostnaden på 180 miljoner kr. Mycket pengar kan det tyckas, men både kommunen och landstinget har goda möjligheter att finansiera själva investeringen bedömer jag.

Men sedan kommer den intressanta frågan. Vem ska betala i slutändan?  Vän av ordning och rättvisa tycker nog att parkerande bilister ska betala vad det kostar att driva och finansiera p-huset? Inte ska denna investering betalas av skattebetalare, eller av dem som väljer cykeln eller bussen till sjukhuset?
Så vad blir då kostnaden att parkera i detta p-hus?

Jag hittar följande siffror i en utredning från Trivector, det gäller en utredning för Trelleborgs kommun som gjordes 2013. För ett parkeringshus skulle byggkostnaden per bilplats kunna hamna runt 100 000 till 110 000 kronor. Totalkostnad per bilplats och år blir då ungefär mellan 17 000 och 22 000 kronor och månadskostnaden mellan 1 400 och 1 900 kronor per bilplats. För underjordiska parkeringsplatser kan man räkna med en byggkostnad per bilplats på 250 000 kronor för första källarplan.

Redan vid en byggkostnad på 100 000 kr landar månadsavgiften på minst 1 400 kr. Räknar vi på 200 000 kr så kanske det blir en månadsavgiften 2 800 kr. 

Troligen är p-huset vid Nyköpings lasarett ännu dyrare att bygga. Med en månadsavgift på över 3 000 kr lär nog inte många i personalen vilja stå där. Vad det kostar att stå kortare tider, några timmar, kan jag endast spekulera i. 15-20 kr/tim är väl ingen vild gissning. Enstaka besökare är nog beredda att betala detta, men inte de som har sitt dagliga värv på sjukhuset.
Men vi kan nog gissa att önskemålet om att parkera invid Nyköpings lasarett kommer att minska ganska påtagligt, när besökare får veta den verkliga kostnaden. Plötsligen blir buss riktigt intressant, och att cykla några kilometer till jobbet visar sig inte vara så jobbigt, när ekonomin vinner stort.

Här kan ni läsa om kostnader att bygga p-hus:


Trafiken måste minska...
Att bygga ett p-hus med många p-platser är en tydlig viljeinriktning, som pekar på att man vill fortsätta som hittills med stor andel biltrafik i Nyköping till lasarettet och centrum.

Att många gärna åker bil när möjligheten finns vet vi också. Men vi vet också att de flesta av oss är fullt medvetna om att det myckna bilåkandet inte är särskilt bra. Vi vet att avgaser och utsläpp från trafiken står för cirka en tredjedel av Sveriges klimatbelastning. Vi vet också att stillasittande i bilar innebär hälsorisker, i synnerhet vid jämförelse med att vinna hälsa genom att cykla eller gå.

Att sjuka och krassliga människor vill ta bilen till lasarettet har jag stor förståelse för. Men att alla friska, alltså personal och besökare, uppmuntras att välja transporter som är ödelägger hälsan och klimatet, har jag väldigt svårt att förstå. Ett landsting måste väl ha som mål att uppmuntra till friska vanor och underlätta motion?

Sverige har numera skarpa klimatmål. Vi ska en fossiloberoende bilflotta till 2030. Visserligen blir bilarna energisnålare, och de klimatskadliga utsläppen minskar, men inte alls i tillräckligt tempo för att nå klimatmålen. Att hoppas på att elbilarna ska rädda klimatet räcker inte, det kommer att finnas en stor andel fossilt drivna bilar under flera decennier framåt.

Trafikverket har analyserat trafiken och gjort prognoser. De har bland annat kommit fram till att antalet kilometer med bil måste minska med 18 procent, fram till 2050, om vi ska klara 2-gradersmålet för klimatet.

Lägg till det faktum att befolkningen ökar, så innebär det att antalet kilometer i bil per person, måste minska betydligt mer än 18 procent.


Det är knappast förenligt med ett p-hus som ska locka ännu mer bilar till lasarettet.

Detta p-hus är kort och gott en galen satsning, som inte håller för verkligheten. Men eftersom jag vill vara öppen för bra argument, som kanske visar på motsatsen, så vill jag ha debatt. 

lördag 18 februari 2017

Planförslag Resecentrum. Vissa detaljer måste fixas.

Ett planförslag till nytt resecentrum i Nyköping har presenterats. Det är ett jätteprojekt som ska stan ett modernt resecentrum för multimodalt resande, alltså resande med flera trafikslag. 
Detaljplanen visar hur kommunen tänker sig ett attraktivt resecentrum som fungerar effektivt för alla sätt att resa till och från samt i Nyköping. Där kommer lokal, regional och nationell tåg- och busstrafik finnas på samma plats och där blir det enkelt att byta mellan olika som bil, gång och cykel.

Platsen är i huvudsak dagens stationsområde och den stora parkering som ligger längs med Södra Bangårdsgatan.

Planförslaget är ganska övergripande, så man får inte alla detaljer, men det ger ändå en ganska tydlig bild av utformning och olika trafiklösningar. Min uppfattning är helheten verkar väl genomtänkt. Inte minst då dagens knutpunkt för länets och stadens bussar, som ligger 750 meter från järnvägen, nu hamnar vid järnvägen. Att resa med buss till tåget underlättas enormt, därmed kan också behovet av p-platser för bilar minska. Dessutom är det nära i Nyköpings lasarett, en stor arbets- och besöksplats, som det numera blir enklare att resa till med buss. 

Generellt sett underlättas resande med cykel, buss och tåg, när det blir nära kopplingar mellan olika trafikslag. Får vi dessutom snabbare och mer frekvent tågtrafik, så borde locka fler att resa kollektivt istället för egen bil.

Fler p-platser?
Men färre antal p-platser för bilar än tidigare kan vara en svaghet med planförslaget. Det blir cirka 200 p-platser mot idag över 300. Mer plats finns inte inom järnvägsområdet, om alla andra funktioner ska få plats. Men kommunen har tydligen förstått att många p-platser behövs, för att locka till tåget. I planförslaget nämns att kommunen för dialog om parkeringsanläggningar i de angränsande utvecklingsområdena Nöthagen och Sunlight samt med Landstinget. Så det lär bli säkert fler p-platser i slutändan, dock på lite längre avstånd.

Cykelparkering med tak behövs
I planförslag tillskapas cirka 1500 cykelparkeringsplatser. Några synpunkter på det: 

•Skisserna i planförslag tyder på att de blir utan tak. Låt gå för att inte alla cykelplatser behöver tak, för färre cyklar när det snöar eller regnar. Men det bör vara tak över minst hälften av cykelparkeringen.

•Dessutom borde det erbjudas särskilt låsbara platser inomhus, där dyrare cyklar kan förvaras ordentligt skyddade. Det bör vara i en byggnad, skyddad med kodlås, som ska göra det svårt för oärliga att förse sig. I detta fall bör kommunen kunna ta ut en avgift, eftersom det är en högre service än vanlig cykel-parkering.

I planskisserna finns en större byggnad kallad ”cykelcentrum” inritad, och förmodligen är byggnaden tänkt just för detta, att döma av kommentarer i planen. Det är dock inte färdigutrett ännu. Här skulle säkert någon cykelbutik vilja etablera sig, med möjligheter att ge bra service till resenärer.

•Kommunens planerarna ta även ta sig en funderare kring parkeringar för större lastcyklar. Främst tänker jag på trehjuliga som tar stor plats. Ännu finns det bara ett fåtal i Nyköping, men det lär bli fler. Jag har sett särskilda parkeringar för sådana i Malmö, stora bågar som man placerar cykeln intill och låser fast.

Inspiration kan hämtas från Malmö.

•Cykeluthyrning. Kommun bör verka för att det finns ett system med hyrcyklar vid resecentrat. Det skulle underlätta för kollektivresenärer, oavsett om de kommer med tåg eller buss, som behöver kunna röra på sig fritt i stan. Det underlättar för personer som kommer med landsortsbussarna, och som ska göra ärenden i stan. Det underlättar för turister som vill se sig om.
Mest bekvämt för förstås ett system där cyklarna kan hyras via automat eller app, då man kan ordna dygnet runt service. Ett annat alternativ är att låta eventuell cykelbutik ta hand om uthyrningen.

Bra väderskydd för bussresenärer
Några synpunkter på utformningen av nya bussstationen. Vad jag kan se av skisser i planförslaget så saknas det väderskydd för väntande resenärer till stadsbussarna. Sannolikt så blir det någon form av väderskydd, men låt det inte stanna vid vanliga hållplatskurer sådana som finns vid dagens busstation. Det är alldeles otillräckligt. Det krävs ett ordentligt täckande tak, ungefär som på en tågperrong. Varför ska stadsbussarna resenärer ha det sämre än tågresenärer, som det dessutom är många som åker dagligen med stadsbussarna.

Resenärer med landsortsbussarna får dock en fin vänthall, att döma av skisserna. De ska kunna vänta i princip inomhus i en terminalbyggad. Men resenärerna i stadsbussarna vill nog ha mer än bara en himmel som tak, den brukar ju ha tendens att lämna ifrån sig nederbörd i diverse fuktiga former.

Noterar att det är ett övergångsställe vid in och utfart till busstationen. Förmodar att det varit omöjligt att hitta en bättre placering, men erfarenheterna från nuvarande busstation (med övergångsstället vid utfarten) är att det är en källa till mycket inbromsningar. Det är ju bättre om bussarna kan rulla i jämn fart...

Gratis buss under byggtiden?
Till sista några funderingar kring trafikfrågan när Brunnsgatan ska stängas av för ombyggnad. Då ska endast bussar, cyklister och gående på passera, för att arbetena ska kunna löpa någorlunda smärtfritt.
Bilister med ärenden till stan, måste då köra stora omvägar för att nå centrala Nyköping. Även besökare till lasarettet, kommer tvingas ta stora omvägar för att nå fram.
Ett förslag för att minska behovet av bilkörning under denna tid vore att erbjuda avgiftsfritt resande på stadsbussen linje 1 till Harg, så kan åtminstone en del biltrafik ersättas med buss.



lördag 28 januari 2017

Snöplogning med hjärnan i viloläge



Tack och lov så är denna snöhög - eller ska vi kalla det snöhinder - på väg att tina bort. Bilden är tagen på cykelgenomfarten i Spelhagen i Nyköping.

Men man undrar ju hur snöröjaren tänkte. Förresten tänka? Förekom det över huvudtaget några tankar när denna snöhög lades här. Troligen med snöplogning med hjärnan avstängd.

Visst kan man som cyklist ta sig förbi på gångbanan. Man saktar in och lyfter upp cykel. Men ändå? Det fanns väl bättre ställen att vräka snön på? Men då ha hen varit tvungen att tänka, och det ingick kanske inte i jobbet.

fredag 27 januari 2017

Biljettsystemet är av världsklass

Sörmlandstrafikens biljettsystem har fått pris i samband med den internationella konferensen Transport Ticketing Global Awards i London. Sörmandstrafiken vann priset i kategorin ”Best Smart Ticketing Programme”, det vill säga bästa smarta biljettsystem, tillsammans med den tekniska leverantören Ridango, skriver Bussmagasinet.


Sörmlandstrafiken var ensam svensk representant bland samtliga nominerade till de olika priserna. I den kategori man vann fanns sex andra nominerade från hela världen.

Bloggarna håller med. Det nya biljettsystemet fungerar riktigt bra, och sedan en tid finns även möjlighet att följa utvald buss på en karta i en mobilapp. Bussens position uppdateras i realtid, alltså med riktigt hög precision.

Men nu är det dags för Sörmlandstrafiken att berätta det för Nyköpingsbor och i övriga länet. Vi som åker buss har nog märkt förbättringar, men alla övriga som inte är så frekventa bussåkare känner inte till detta. För hittills har det varit väldigt sparsamt med marknadsföringen... Nu när det dessutom visar sig vara ett system av världklass, så är det väl dags att berätta det.

tisdag 24 januari 2017

Helt galet mycket cykelpengar

Det är ju helt galet, i Helsingborg satsar man  291 miljoner fram till 2023 för att skapa en riktigt bra cykelstad, berättar lokaltidningen Helsingborgs Dagblad. Cirka  73 miljoner är stöd från staten.


Redan i år börjar jobbet med cykelsatsningen. Det handlar om 18 stråk i centrum, 12 nya stråk till Maria station samt sju nya cykelstråk till Ramlösa station.

Man ska också bygga 100 parkerinsgplatser för cykel på Maria station och 80 vid Ramlösa station.

Och utöver detta ska man bygga om 54 platser på sammanlagt 18 gator i centrala Helsingborg där cykelvägar korsar vanliga vägar.

Helsingborgs stad gör förstås detta för att minska användningen av bil i stan.

Nyköping då? Här siktar kommunen på att växa med 700 nya innevånare per år, vilket förstås kommer att alstra en mängd nya bilar, och mer trafik. Men några sådana jättesatsningar på cykel har vi inte hört talas om. 

Helsingborg har 140.000 innevånare, mer än dubbelt så många som Nyköping med cirka 55.0000. Säg att vi räknar om dessa 291 milj kr, till Nyköping. Kring 114 milj kr blir det.

Vad kan vi göra med en så breddfull guldkruka? Kanske bra cykelställ vid Rosvalla och Hjortensbergsbadet, där rök någon miljon. Kanske ordna bra cykelbanor längs med Repslagaregatan, där 5-10 milj kr. Kanske ordna en cykel och gångbro från Brandkärr som ger en rejäl genväg till Pål Ljungs hage, där gick nog 10 milj kr. Kanske ordna en genväg - en bro - från Arnö över Kilaån vid Myntan (finns på detaljplan), där gick ytterligare 5-10 milj kr....
Ja, det finns mycket man kan drömma om, om Nyköpings kommun hade lika höga cykelambitioner som Helsingborg. 

Dock ska jag inte tiga ihjäl att det är större saker på gång som åtminstone ska underlätta för cykel ihop med kollektivtrafik. Nu har de första konkreta planerna för Nyköpings resecentrum planerats, och ambitionerna kring cykel och kollektivtrafik är höga i detta projekt. Mer om detta en annan gång...

onsdag 18 januari 2017

Vinterväghållningen inte helt perfekt


Häromdagen öste bloggen på med lovord över Nyköpings kommuns sopsaltning och övrigt vinterväghållning på cykelbanorna. I stora drag gäller det fortfarande, men det finns trots allt lite detaljer, som kommunen skulle kunna putsa på (tyvärr har den bloggposten raderats).

Det gäller främst vanliga cykelbanor, sådana som bara plogas och sandas. När dessa cykelbanor korsar vägar bildar ibland vägplogningen vallar upp mot cykelbanan. Denna snövall brukar vara hyfsat lätt att forcera så länge det är kallt. Men om det börjar töa och sedan fryser på, omvandlas vallen ofelbart en isig och spårig passage. Den är klart läskig att passera, då cykeln kan fara iväg okontrollerat på det guppiga och hala underlaget. Klar vurprisk. 

Rimligen bör sådana vallar kunna undvikas, om den som utför plogningen är medveten om problemet....


Smala passager med snö i kanterna kan ge samma problem med hal svallis i kanterna. Som här på bilden vid cykelvägen som ansluter till Byfjärdsvägen på Arnö. Hade man plogat ordentligt från början hade in den hala och lutande isvallen (inringad). Och förresten, den där bommen som spärrar cykelbanan. Vad gör den för nytta? Fordon som vill kan passera. Bommens förtjänst nu är mest att den trycker ut cyklisterna i det hala området.

onsdag 4 januari 2017

Biltrafiken ökar trots klimatmål. Vad gör politiken?

År 2016 blev ett rekordår. För biltrafiken. Inte för klimatet. Inte för miljön. Aldrig tidigare har det sålts så många nya bilar i Sverige: 372 300 närmare bestämt. Prognosen för bilförsäljningen i år pekar nästan lika högt.

Inte nog med att bilarna blev fler, även biltrafiken ökade med cirka 1 procent.

Det är en utveckling som går stick i stäv med allt förnuft. Vi vet att jordens medeltemperatur ökar och att det är väldigt bråttom att bromsa de utsläpp som bidrar till växthuseffekten. Globalt sett står biltrafiken för cirka 25 procent av växthusgaserna. I Sverige är biltrafikens andel av de klimatskadliga utsläppen betydligt högre, eftersom vi har låga utsläpp från el-och värmeproduktionen. Bidragande är även att vi har många stora och tunga bilar i trafik. 

Ska Sverige vara en del av lösningen på klimatutmaningarna, så måste stor kraft riktas mot biltrafiken och övriga transporter. Att biltrafiken verkligen behöver ställa om, och att vi dessutom måste minska bilåkandet, har lyfts fram i många sammanhang och utredningar. Kunskap om problemet med det omfattande bilanvändning saknas inte. Dessutom har den kunskap funnits länge. Exempelvis lyftes dessa frågor i den statliga utredningen ”Bilen, biffen och bostaden” som kom 2005, som också belyste andra utsläppskällor.

Men våra politiker oavsett partifärg och ideologi tycks ha svårt att bryta denna utveckling med mycket biltrafik, nu är det till och med så att politiken är så blek att vägtrafiken ökar. Istället behöver vi en dämpning av trafiken med flera procent om året, för att nå rimliga klimatmål. Regeringen har ju fastslagit att vi till 2030 ska ha en fossilobereonde fordonsflotta.

Visst har det tagits en del beslut för att dämpa utsläppen, men de har varit försiktiga och inte särskilt framgångsrika. Pumplagen för att införa förnybar etanol som bränsle blev ett slag i luften. Etanolen är på väg ut. Elbilar då, de säljs ju in som en klimaträddning och de kan få 40.000 kr i bidrag via superbilmiljöpremien. Men elbilar står ännu bara för några få procent av försäljningen. I trafiken finns inte ens 30.000 laddbara fordon. Vilket kan jämföras med cirka 4,5 miljoner övriga bilar. 

Om nu politiken med ena handen försöker dämpa biltrafikens miljönota, så har vi den andra handen som föder ännu mer biltrafik. Det är numera väl accepterat bland trafikforskare att nya vägar inte är lösningen på trängsel, de ger istället mer trafik och ny trängselproblematik. Det är alltså klart kontraproduktivt att fortsätta bygga stora trafikleder som förbifarten väster om Stockholm? Ändå görs det. Miljöpartiet gjorde ett tappert försök att stoppa detta vansinniga bygget. Partiet har fått mycket kritik för sitt beslut, då det fördyrade projektet en del. Men de politiker som tidigare beslutade om denna led, som ska kosta kring 30 miljarder kr, kommer lindrigt undan trots att det leder till att bilberoendet ökar ännu mer och klimatmålen blir ännu svårare att nå. Det beslutet lär ju innebära att den tidigare borgerliga regeringen kvalar in i elitserien för slösaktiga och felaktiga beslut.  

Miljöpartiet, som trots alltså står för en politik med dämpad och mindre miljöskadlig politik, har tyvärr svårt att få med sig den övriga regeringen på en mer radikal politik. Sossarna talar visserligen om hållbarhet och miljö, men att omsätta det till en politik som verkligen betyder omställning tycks svårt. Man tar gärna beslut, som verkar radikala och framåtsyftande, men som ändå är så pass tandlösa att ingen omställning sker. Ökningen av antalet bilar och biltrafiken talar sitt tydliga språk.

Jag inser förstås att det är politiskt känsliga och risktagande att driva en politik som innebär restriktioner och dämpad biltrafik. Det här med ägande och användning av bilarna är ju känsliga saker för många svenskar. Men politikens uppgift är inte att viljelöst fladdra efter den mest högljudda opionionen. Politik är också att ta ansvar för samhället i stort, inte efter enskilda särintressen. Politiker måste kunna ta beslut som är långsiktiga och ansvarsfulla, även om de kanske i vissa lägen kan upplevas som jobbiga för folket. Självklart måste också politiker vara skickliga på att presentera sina beslut, så att det blir tydligt för folket. Visst det är jobbiga beslut, men vinsten kan bli stor på längre sikt.

Det finns en rad olika utredningar, förslag och tänkbara åtgärder för att dämpa bilberoende som varit uppe politiskt. Men som inte lett ändrade lagar.

En av dessa frågor är reseavdraget för jobbresor, som hittills har varit så utformat att det är nästan bara bilister som kunnat nyttja det. Det har också haft en utformning, så att det varit lätt att fuska, visar studier som gjorts. Bland har det fungerat, så att det främst är i storstäderna det nyttjats av bilförare, och det är alltså i områden som har en bra kollektivtrafik,

Nu har dock regeringen äntligen kommit till skott. Åtminstone ett förslag till nytt reseavdrag presenteras av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht(S).

Reseavdraget för resor till och från arbetet bör förändras. Det föreslår landsbygdsutredningen som den 4 januari överlämnade sitt slutbetänkande till Sven-Erik Bucht(S). Utredningen anser att om reseavdraget ändras så att resandet i städerna styrs mer till kollektivtrafik skulle bland annat koldioxidutsläppen minska, även om landsbygdsbefolkningen åker mer bil för att kunna ta sig till sina jobb.

I stället ska reseavdraget vara avståndsbaserat, vilket enligt kommittén skulle spara 1,4 miljarder kronor till statskassan årligen.

Ett nytt reseavdrag som är avståndsbaserat, skulle även gynna cyklister, som idag i princip aldrig får dra av några resekostnader.

Enligt Dagens Nyheter är det tydligen politisk enighet kring förslagen inom landsbygdskommitten. Om det dessutom gynnar landsbygden på storstadens bekostnad, så lär det väl inte vara så svårt att lotsa genom riksdagen. Det finns alltså visst hopp om en förändring, så att mer hållbara transporter får rimliga villkor skattemässigt.

Ett förslag bonus/malus-system för att med ekonomiska styrmedel få bilköpare att välja energisnålare bilar har länge varit på gång. Men enligt de uppgifter jag hört har den statliga utredningen svårt med utformningen av detta. Vi får se....

Vi behöver även en översyn av politik kring parkeringsfrågor. Tillgång till parkering nära jobbet lär vara en avgörande faktor för att många väljer att ta bilen till jobbet. Gratis p-plats nära jobbet gör det frestande att ta bilen. Kostar det, och det inte finns gott om p-platser så försöker många hitta andra transportlösningar, som cykel eller buss. Här saknas det dock rikspolitiska initiativ om jag är korrekt insatt.


Förslag om ändrat reseavdrag (dn.se)