söndag 12 november 2017

Godståg rakt genom Nyköpings vattentäkt

I en tidigare bloggpost har jag granskat det förslag till bibana UA1 via Skavsta och Nyköping som presenterats av Trafikverket. Sammanlagt finns det åtskilligt som talar för UA1-bibanan, jämfört med det förslag Långa bibanan som Nyköpings kommun förespråkar.


Något jag endast berörde i den förra bloggposten är hur Lång bibana kan påverka Nyköpings kommuns vattentäkt vid Högåsen. Trafikverket har i alla händelser uppmärksammat vattentäkten. Och Trafikverkets konstaterande borde nog få både tjänstemän och politiker att ta sig en rejäl funderare. För det handlar om något väldigt centralt, vårt dricksvatten.

Några olika citat från den senaste lokaliseringsutredningen:

Under år 2016 beslutade Länsstyrelsen i Södermanlands län om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Högåsens vattentäkt och Havs- och vattenmyndigheten beslutade om riksintresse för vattenförsörjning avseende Högåsens vattenverk. 

Det finns dock risk att förutsättningarna vid alternativ Lång bibana innebär både tekniskt svåra utmaningar och stora kostnader, då järnvägen passerar rakt genom Högåsens vattenskyddsområde.  

Lång bibana passerar på en lång sträcka genom Högåsens vattenskyddsområde och vattentäkten som utgör riksintresse för dricksvattenförsörjning. Det höga skyddsvärdet och blandningen av person och godstrafik på banan gör att kostsamma åtgärder kan komma att behöva vidtas för att skydda vattentäkten.

I klartext. För det första kommer alltså bygget av Lång bibana gå rakt igenom kommunens vattentäkt, det innebär stora störningar under byggtiden. Dessutom måste vattentäkten skyddas mot eventuella tågolyckor senare. Och det kommer att kosta. Inte ens det ger ett fullgott skydd mot en allvarlig urspårning av godståg, som ibland fraktar en farlig kemisk last. Är det rimligt att förorda en sådan järnvägssträckning när det finns bra alternativ? Denna konflikt med kommunens vattentäkt kan undvikas med bibana UA1, som har en helt annan sträckning. 

En annan fråga, som mer berör Oxelösund, är att Lång bibana i princip innebär en uppgradering av gamla TGOJ-banan till modern järnvägsstandard. Det blir alltså en omfattande ombyggnad. Och jag har svårt att tänka mig att detta inte kommer påverka TGOJ-banan påtagligt. TGOJ-banan används idag av SSAB för att frakta tunga stålämnen till Borlänge. Vad är då alternativet när järnvägen stängs av under byggtiden? Lastbilar i massor? 


Denna fråga berörs inte i järnvägsutredningen vad jag kunnat se. 

tisdag 7 november 2017

Bra initiativ, men varför har det dröjt?

Härom veckan gick kommunen ut med denna nyhet, att man ska haka på den cykelkampanj som erbjuds från Energikontoret Mälardalen. Det handlar om att stimulera cykling till och från jobbet. Det är ett välkommet initiativ.

https://nykoping.se/Kommun--politik/Nyhetsarkiv/2017/Nykoping-ska-bli-en-cykelvanligare-kommun/

Samtidigt kan man ju undra, varför kommer initiativet från Energikontoret Mälardalen? Borde man inte från kommunen kunnat dra igång en kampanj tidigare, det har ju genom åren funnits liknande kampanjer i många kommuner att hämta inspiration från?

Problemet är nog att Nyköpings kommun inte riktigt tagit detta med hållbart resande och mobility management på allvar hittills. Sanningen är att kommunledning och/eller politiken inte har prioriterat frågan, och inte sett till att anställda kunnig och engagerad expertis som kunna driva dessa frågor. Eller köpt tjänster på stan.

Nu är i alla händelser kommunen på banan. Man kunde ju ha tackat nej till erbjudandet från Energikontoret Mälardalen. Men det blev ja från kommunstyrelsen, vilket visar att den politiska ledningen vill försöka få jobbresorna lite mer hållbara.

Av allt att döma kan det bli mer satsningar. Miljöpartiets kommunalråd Malin Hagerström fick igenom att 100 milj kr i nästa års budget på hållbart resande, att fördelas under några år. Så att det gröna partiet är med i kommunens styrande majoritet har betydelse (ja, jag är aktiv medlem i miljöpartiet). 

söndag 29 oktober 2017

Varför tvärnej till lovande järnvägsförslag?

Ibland måste man säga ifrån. Om märkliga turer kring Ostlänken förbi Nyköping. Om att Nyköpings kommun tackar nej till ett förslag till dragning av den nya järnvägen förbi Skavsta, som verkar riktigt lovande. Ärligt talat har jag svårt förstå hur kommunen resonerar.

Till att börja med tycker jag man bör fundera över begrepp som ansvar för helheten och trovärdighet. Jag tror vi kan utgå från att Trafikverket, som utreder och planerar Ostlänken, försöker skapa en järnväg som är bra för helheten, alltså hela tågsystemet. Jag tror också vi kan utgå från att myndigheten tar ansvar för helheten och försöker agera på ett trovärdigt sätt, att man förhåller sig korrekt till fakta och verklighet. Sådan är den svenska myndighetstraditionen, som påbjuder saklighet och opartiskhet.

Nyköpingsbanan idag. 
Jag tror också att Nyköpings kommun försöker styras av saklighet och opartiskhet. Men samtidigt går det inte att förneka att kommunen också styrs av ett visst egenintresse, där man i vissa lägen försöker få beslut som gynnar kommunen, men som kanske inte är lika bra för helheten.

Då kommer vi in på lokaliseringsutredningen om Ostlänkens bibana förbi Nyköping och Skavsta flygplats.

I somras presenterades Trafikverket ett förslag där stationen vid huvudbanan ersätts med en station vid den bibana som ska angöra kommande Nyköpings Resecentrum. Avsikten med stationen på bibanan, är att få bort tågstopp vid Skavsta på huvudbanan, eftersom dessa stopp begränsar antalet höghastighetståg. Man vill helt enkelt öka kapaciteten på huvudbanan.

Den 20 oktober kom en ny justerad lokaliseringsutredning om stationsläget vid bibana, den kallas kort bibana UA1. Jag har läst och studerat lokaliseringsutredningen, och där finns uppenbart en hel del fördelar, och visst finns det nackdelar. Men jag tolkar det som att fördelarna helt klart väger över trafikeringsmässigt.

Men Nyköpings kommuns officiella ståndpunkt är fortfarande: ”Nyköpings kommun är emot detta förslag och står fast vid avsiktsförklaringen med Trafikverket om en station på huvudbanan”.


Här finns alla handlingar för den som vill se underlaget.

Jag tittar på Trafikverkets utredning. Det förra alternativet (lång bibana) med station på huvudbanan vid Skavsta gör att kapaciteten på huvudbanan begränsas. Trafikverket räknar med att Skavsta bara får ett tågstopp i timmen, blir det fler hindras höghastighetstågen. Det är inte möjligt att trafikera Nyköpings resecentrum och Skavsta station med samma tåg vilket innebär att det krävs fler tåg för att trafikförsörja både Skavsta station och Nyköpings resecentrum.

Det nya alternativet, kort bibana UA1, gör att samma tåg kan passera både Nyköping och Skavsta. Trafikverket räknar med att 2040 får Nyköping och Skavsta då får tåg varje halvtimme.

Hur påverkas då restiderna med UA1? Med stopp vid Skavsta förlängs restiden till Norrköping två minuter. Restiden från Skavsta till Stockholm blir förstås längre (cirka 8 min) när tåget även ska gå via Nyköping. Men i gengäld blir det sannolikt fler avgångar från Skavsta, två gånger i timmen istället för en. Det borde göra att den totala restiden snarare blir kortare för flygresenärer via Skavsta, eftersom väntetiderna minskar med fler avgångar.

I sammanhanget har jag hört uppgifter om att den nya dragningen med kort bibana UA1 innebär att tågen får köra i max 50 km/h. Varifrån den uppgiften kommer vet jag inte för så här säger Trafikverket: 
”Hastigheten på bibanan planeras upp mot 160 km/h men anpassas efter förhållandena på platsen vilket t.ex. innebär en hastighet om 100 km/h öster om Nyköpings resecentrum. Lägsta hastighet som kan accepteras på bibanan är i kurvan öster om Skavsta station där hastigheten begränsas till 80 km/h. ”

Bland invändningar mot kort bibana UA1 har jag hört argument om att den kommer inkräkta på Nyköpingsån. Men jag finner inte stöd för dessa påstående i lokaliseringsutredningen. Avståndet från järnvägen till ån blir åtskilliga hundra meter. Så här sägs i sammanfattningen kapitel 10:
”UA1 passerar till stor del genom skogsbeklädd mark och här finns god möjlighet att inordna järnvägen i landskapet så att den visuella påverkan blir liten på längre håll. Alternativet innebär att en ny barriär införs i naturlandskapet vilket bidrar till negativ påverkan på en redan påverkad miljö. Sammantaget innebär UA1 måttlig påverkan på områden med låga naturvärden. Genom att bibanan dras i ytterkanten av Nyköpingsåns riksintresse för kulturmiljövården innebär bibanan en måttlig påverkan på kulturvärden (siktlinjer och kulturvärden påverkas). ”
Frågorna om på kulturmiljövärden tas även upp i kapitel 6.2.1: 
”Korridoren ligger i utkanten av riksintresse kulturmiljö för Nyköpingsåns dalgång. Byn Tå ligger inom riksintresseområdet och har höga kulturhistoriska värden. Sett till hela riksintresseområdet ligger Tå inom blickfånget från exempelvis Brunnsta och väg 52 vid Nyköpingsån. Siktlinjerna inom riksintresset kommer sammantaget att påverkas i måttlig utsträckning. Bibanans dragning i riksintressets utkant bedöms få måttliga konsekvenser för de utpekade värdena. Avståndet mellan korridoren och riksintresset för naturmiljö vid Nyköpingsån är flera hundra meter och riksintressets kärnvärden är knutna till ån med omgivande fuktiga ängsmarker. Därmed bedöms ingen påverkan på riksintresset uppkomma. ”

Nyköpings kommun förordar det alternativ som kallas lång bibana. Mot detta finns en allvarlig invändning, att den kommer i konflikt med Nyköpings vattentäkt:
”Banan passerar genom Högåsens vattenskyddsområde, primär och sekundär skyddszon, på en lång sträcka. Precis som för Lång bibana behöver omfattning och behov av skyddsåtgärder utredas. Vattentäktens höga skyddsvärde (riksintresse), befintlig anläggning samt heterogena jordlagerförhållanden gör att eventuella skyddsåtgärder kan medföra stora kostnader och bli tekniskt komplicerade. ”

Från kommunalt håll i Nyköping, så har det framförts att det nya förslaget för kort bana UA1 skulle bli en fördyring och att det skulle ta längre tid att bygga. Att alternativ UA1 skulle försena Ostlänken är knappast troligt efter som allt är under utredning och någon detaljprojektering av banorna har inte inletts, men att kostnaderna ökar kan inte förnekas: Så här skriver utredningen:
”Analyserna visar att alternativ kort bibana och UA1 är förknippade med en något högre investeringskostnad, något längre restider på sträckorna Stockholm-Skavsta och Nyköping-Norrköping samt förändring av markanvändning som potentiellt har ekonomiska effekter.”

Lång bibana beräknas kosta 2,1 miljarder kr, kort bibana UA1 beräknas kosta 2,2 miljarder kr, enligt Lokaliseringsutredningen.

Nu har jag gått igenom Lokaliseringsutredningen, och jag har väldigt svårt att få förståelse för Nyköpings kommuns så tydliga avståndstagande från förslaget UA1. Helt klart finns det fördelar med UA1, som att höghastighetsbanan får högre kapacitet, och att Skavstas station får fler tågavgångar. Nackdelarna med UA1 är i mina ögon små, visst högre byggkostnad, men det ska ställas mot ett järnvägssystem med högre kapacitet vilket bör öka intresset att välja tåg före bil.  Vi har ändå att göra med en järnvägsinvestering som ska hålla minst 100 år, då kanske inte 100 milj kr extra är någon större merkostnad.

Kommunen vill hellre se bygget av lång bibana, som passera den stora vattentäkten vid Högåsen, där vi Nyköpingsbor får vårt dricksvatten. Att skydda den kommer innebära stora kostnader, och vem får betala det?


Märkligt är det.

tisdag 24 oktober 2017

Miljömärk kollektivtrafiken!

Kollektivtrafiken i Storstockholm är på väg att bli miljömärkt. Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting ställer sig bakom ett förslag från Miljöpartiet att miljömärka kollektivtrafiken, förslagsvis med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Detta rapporterar Bussmagasinet.

http://www.bussmagasinet.se/2017/10/stockholms-kollektivtrafik-miljomarks/

Och jag ser ingen anledning till att inte vi i Sörmland skulle vara sämre, i synnerhet inte då Sörmlandstrafikens gröna bussar går på förnybart HVO-bränsle, och SJ-tågen går på förnybar el.

Visserligen vet de flesta att kollektivtrafiken är att föredra om man vill minska på miljö och energibelastning. Men med en erkänd miljömärkning så stärker man signalerna om en grön och hållbar profil. Dock är det inte miljövänlighet som i första hand avgör att resenärer väljer bussen eller tåget, men det är absolut en faktor bland flera som talar för bussen eller tåget.

torsdag 5 oktober 2017

Snart är det val. Dags för mer hållbar trafik.

Jag är medlem i Miljöpartiet de Gröna, och aktiv inom partiet här i Nyköping. Jag har ägnat en hel del tid inom partiet att försöka få mina partikamrater i styrelser och nämnder att  jobba mer med hållbar trafik här i Nyköping. 
Jag tror de andra gröna lyssnat en del på mina förslag, även om de nog tycker mitt lobbande för cykling är aningen tjatigt. Och visst har det gjorts en del från kommunen för att förbättra för cyklister i Nyköping, bland annat efter påverkan från oss gröna. Miljöpartiet ingår i stans styrande majoritet, men vi är ett mindre parti, så vi får ibland böja oss för inte minst de till röstandelen stora socialdemokraterna och något mindre vänstern. Så allt vi vill, blir inte politik.
Hur smidigt är det med alla bilar - egentligen?

Men i takt med att stan växer, och biltrafiken tycks inte minska, samtidigt som medvetenhet om det ohållbara med bilar som dominerar trafiken, så ökar intresset för mer hållbar trafik från många håll. Dämpad biltrafik och mer cykling och kollektivtrafik är verkligen inte något som bara drivs av de speciellt miljöintresserade. Det finns många intressen och intressenter som pekar mot mer hållbar trafik. Jag är övertygad om att många bilister och bilägare är ganska medvetna om det ohållbara om med den enorma biltrafik vi har. Men som enskild har man svårt att bryta detta beroende, och man har svårt att se alternativ (som faktiskt finns).

Där har den lokala politiken ett viktigt uppdrag, att hjälpa Nyköpingsborna, att bli mindre beroende av bil för sin vardag.

Jag hoppas Miljöpartiet får förtroende att fortsätta att fortsätta ingå i den styrande majoriteten efter valet 2018.

Under hösten och vintern ska vi ta fram ett partiprogram, vad vi gröna vill göra i Nyköping efter valet. Det finns några frågor kring hållbar trafik som jag tänker se till finns i detta partiprogram. I omvärlden satsas det rejält på mer resande med hållbara transportslag. Tyvärr kan jag konstatera att svenska många städer för en betydligt mer progressiv trafikomställning än Nyköping.
Så nu hoppas jag Miljöpartiet kan bidra till att frågorna lyfter här i stan, efter valet 2018.

Mina förslag är...
•Kommunen bör inrätta en funktion med ansvar för att driva hållbart resande, som kan driva olika kommunala projekt med inriktning på mobility management, alltså mjuka åtgärder som ska påverka till mer hållbart resande.

Inrätta ett kommunalt cykelråd, likt naturvårdsrådet, så att politiker och tjänstemän får bolla förslag och ideer kring cykling med erfarna och engagerade cyklister.

Marknadsför lokal busstrafik, med riktade kampanjer mot bilister med gratis pröva på period. (KOMMENTAR: I höstas fick bussarna ett nytt mycket förmånligt taxesystem, som fått väldigt lite lokal marknadsföring.)

•Inför lånesystem för cyklar vid busstation och järnvägsstation. (KOMMENTAR; för att underlätta resenärer som kommer med buss och tåg, att förflytta sig smidigt i stan).

Erbjudande till bilister, att testa elcykel några veckor. Även erbjudande om eldriven lastcykel. (KOMMMENTAR; Erfarenheter från andra kommuner visar att testa av elcykel är ett väldigt bra alternativ som kan locka bilister. Vanlig cykel är inte alls lika lockande för bilburna, visar erfarenheterna).

Erbjud cyklar som personalförmån för kommunanställda. (KOMMENTAR: Numera finns företag som erbjuder sådana tjänster, som innebär mycket förmånliga upplägg med lite administration för kommunen, där cyklar kan hyrköpas mot avdrag mot bruttolönen. I exempelvis Jönköping har massor med elcyklar rullat ut till kommunanställda, varav många ersatt bil till jobbet med elcykel.)
 Det görs i många kommuner, Borlänge var en jag stötte på häromdagen, där man även fick köpa busskort som personalförmån.

http://www.dalademokraten.se/dalarna/borlange/kommunanstallda-far-kopa-formanscykel-och-rabatterat-busskort

•Ställ krav på att vid bygglov för nya flerfamiljshus ska finnas riktigt bra cykelförvaring - så att de boende vågar satsa på bra cyklar (elcyklar o finare cyklar).

Bygg en ny cykelbro från Arnö vid Myntan. (KOMMENTAR. Arnö växer med nya många nya bostäder. Denna bro skulle ge en genväg till stan, och dessutom avlasta en trång cykelbana över Arnöleden.)

Trafiksituation vid Rosvalla.
Rosvalla sportcenter alstrar väldigt mycket trafik, inte minst föräldrar som skjutsar barn och ungdomar. Denna trafik sprider sig över hela stan eftersom det är resor från andra stadsdelar. Om kommunen får resurser för mob management vore det lämpligt att jobba här tillsammans med idrottsföreningar, för att få de unga att cykla mer till träning, eller åka buss. Ett sätt att få fler åka buss vore att inrätta en direktlinje till Rosvalla. Linje 3 till Rosvalla/Brandholmen skulle kunna kopplas ihop med linje 2 till Arnö (som har mycket biltrafik). Men det krävs stödåtgärder, som marknadsföring till föräldrar, anpassning av träningstider till busstider m m. 

Fixa moderna låsbara cykelställ vid gamla entrén. 

Pimpa stans busskurer. Nyköping har en hel del ruggigt fula busskurer i betong. Förmodligen är de hållbara som skyddsrum och kommer att stå i 100-tals år, och det är ju bra. Men den gråa betongen ger signaler, om att bussresa är något grått och trist, vilket är helt felaktigt. Rusta upp busskurerna konstnärligt och funktionellt. Kanske kunde skolor intill få göra något inspirerande. Fixa också ordentliga cykelparkeringar vid utvalda busshållplatser, det finns dem som vill ta cykeln till bussen.

Laddning elbilar. Elfordon börjar komma nu, även om antalet är litet ännu. Men allt talar för att elbilar om några år kommer att dominera nyförsäljning av bilar. Elbilar innebär visserligen inte lösningen på biltrafiken alla problem, men de är definitivt att föredra framför fossila bilar, i synnerhet om man kör mycket bil. För att verkligen underlätta för dem som köper elbilar, så borde kommunen ordna laddplatser på alla kommunala större parkeringar.

måndag 18 september 2017

Spärra Stadsbron och utvärdera

Så börjar har ombyggnaden av Östra Storgatan varit med så länge, att kommunen kunnat utvärdera den. Och det står klart att det både blivit för- och nackdelar.

Tyvärr har nackdelarna blivit ganska besvärande. Den önskvärda effekten att bilarna skulle köra riktigt sakta i gåfart (upp till 7 km/tim) fungerar inte. Ytterst få bilar kör i denna måttliga hastighet, en del håller 30-40 km/tim, vilket är helt orimligt. Som tur är hör man fortkörarna och kastar sig åt sidan, men deras uppträdande är helt bortom vett och sans.

Cyklisterna är inte bättre. Bland cyklister är det typ 1 procent som håller sig till gåfart 7 km/tim. Dessutom kör en del cyklister fort på kantområdena där de flesta gående håller till. Nu tycker jag det är närmast orimligt att begära att 7 km/tim på cykel, det är helt enkelt svårt att hålla balansen. Först vid 10-12 km/tim börjar cykeln rulla stadigt och balanserat (japp, jag tillhör de 99 procenten, men försöker ta det rätt lugnt, för att bidra till en lugn trafikmiljö).

I 10-12 km/tim har man också väldigt kort bromssträcka, både på bil och cykel. En lite högre tillåten hastighet skulle kanske öka respekten för fartgränsen. 7 km/tim är ju närmast stillastående, och är ju en gräns som nästan provocerande låg.

Nåväl. Jag känner politikerna i stan, och någon höjd hastighet är inte aktuell. Så då släpper vi det.

Det som dock skulle kunna förbättra situationen är ju de förslag som diskuteras, nämligen att stänga av Stadsbron. Då skulle av allt att döma de många bilar som har Östra Storgatan som genomfart tvingas välja andra gator. Avspärrningen är dock inte värre än att de som verkligen har bilärenden på Östra Storgatan kan ta sig in via S:t Annegatan, eller andra tvärgator.

Lägg sedan ut tydliga fartgupp, så det blir obehagligt med fart.

Låt det sedan gå en tid och utvärdera. Kanske man måste gå vidare, och spärra av Östra Storgatan helt för trafik.

Jo, jag förstår att en del bilister blir irriterade över vissa begränsningar i framkomligheten i stan. Bil i stan är ett jävla bök, det vet jag av erfarenhet. Varför envisas så många att åka bil ändå? Vanans makt är så stor att alternativen helt är utraderas från den mentala kartan. Cykel, det låter farligt? Stadsbussar, har vi såna i Nyköping? Ärligt talat så tycker jag  många bilister gör livet lite onödigt krångligt med sitt eviga rattkramande. Prova något annat sätt att förflytta er någon gång, och ni kommer snart inse att 100 procent bil inte vara så himla smart.

torsdag 14 september 2017

Trögt på Arnöleden - dags byta till cykel?

Köer och köer på bilvägen. Framkomligt på cykelbanan.
Bron över Kilaån på Arnöleden ska få nytt räcke mot gång och cykelvägen. Det blir säkert bra. Men under tiden är det rejält stökigt i trafiken till och från Arnö, eftersom bara en vägbana kan användas för bilarna i båda riktningarna. Det blir långa köer av bilar som måste vänta vid en trafiksignal. Bussarna får dessutom svårt att hålla tidtabellerna.

Detta elände ska pågå en hel månad, så det kommer vara åtskilliga timmar som försvinna för väntande bilister.

Eller så tänker man ett varv till, bort från ratten och motorn. Till cykelbanan där är flytet riktigt hyfsat. Det har skapats en provisorisk gång och cykelbana, och där framkomligheten är klart bättre, även om den inte är perfekt.

Nog borde det finnas en och annan bilist som nu fattar, att cykeln  är ett riktig väl fungerande alternativ. Cykla till och från jobbet, få lite uppiggande motion på morgonen innan jobbet? Frisk luft kan jag dock inte lova med tanke på alla tomgångsbrummande bilar.