Bygga nya vägar - eller dämpa trafiken?

På cykelbanorna går det betydligt snabbare.

Trångt är det ibland på Nyköpings stans större gator, som Repslagaregatan, Lennings väg, Hamnvägen, Arnöleden. Det vet alla som segar sig fram i bil, och nu även SN:s läsare (papperstidningen idag).

Trängseln drabbar alltså främst bilisterna, som puttrar fram i avgasdoftande köer. Även stadsbussarna påverkas, de har svårt att hålla tidtabellerna, vilket gör det mindre attraktivt ta bussen.

Och det lär knappast bli bättre, snarare värre. Kommunen har mål om fler innevånare, och med det lär biltrafiken öka och framkomligheten minska, så länge kommunen inte gör något aktivt. 

Att bygga ny vägkapacitet är en lösning, men vägar är oerhört dyrt, och erfarenheten visar att dessa ökar bilåkandet. På sikt korkas nya vägar igen.

Man kan också fråga sig hur förnuftigt det är att sträva efter fler innevånare, om det ofrånkomligen leder till fler bilar och mer bilåkande. Nyköping kanske är nära den nivå, där vägkapacitet närmar sig sitt maximum.

I SN kunde vi läsa om en del förslag, som kommunen funderar över, för att få bättre flyt i trafiken. Det handlar i huvudsak om att trimma nuvarande vägnät, genom att öka flytet i rondeller och korsningar, men även helt nya vägar.

Märkligt nog lyfter kommunens gatuchef inte frågorna om mobility management, alltså påverkan för att få bilisterna att välja andra färdmedel. Inte ett ord i SN:s artikel om att påverka resandet, så fler väljer gång, cykel eller buss.

Det allra mest graverande är att Nyköpings kommun faktiskt har en transportstrategi som fastslår den s k fyrstegsprincipen. Enligt denna är första steget att tänka om, att genomföra åtgärder som påverkar behovet av och val av transportsätt. Alltså påverkan för minska resandet med bil, och val av andra färdmedel, som cykel, gång eller buss.

Transportstrategin fastslår även en prioriteringsmodell där gångtrafik prioriteras föres cykel, kollektiv- och biltrafik i fallande ordning. Biltrafik är alltså minst viktig.

Tydligen har transportstrategin stoppats undan i någon pärm, eftersom varken kommunalrådet (som också uttalar sig) eller kommunens gatuchef nämner detta i tidningsartikeln. Man pratar heller om större rondeller och nya vägar, som hör hemma i steg tre och fyra, om man följer fyrstegsprincipen.

Över huvudtaget har det i Nyköping synts väldigt lite av påverkan genom mobility management, trots att beteendeförändringar kan ha stor betydelse för ökat flyt i trafiken. Det kan räcka med att antalet bilar minskar med 10 procent, så ökar framkomligheten ordentligt.

Märkligt är det att kommunens företrädare i första hand överväger stor och dyra investeringar i vägar, istället för att först försöka dämpa trafiken, vilket skulle kosta bråkdelen, men kanske ändå tillräckligt.