torsdag 10 augusti 2017

Snart väntar el-revolutionen

 Den här bloggen har funnits i sju år, för att driva och följa frågor om hållbar trafik. Nyköpings trafik var totalt dominerad av biltrafik när bloggen drog igång 2010.
Nästan bara fossilbilar fortfarande. Men elbilarna
väntar bakom hörnet. Det kan innebära
en transportrevolution på oväntat sätt.
Nu är det 2017. Trots enorm mycket uppmärksamhet och fokus på klimatfrågor, där användning av fossila bränsle måste fasas ut, så är det fortfarande total dominans av biltrafik.

Fler åker visserligen buss och tåg. Och jag tror att fler cyklar. 

Ännu är inte elcyklarna så utbredda här i stan, men det finns flera 100. Inte som i Stockholm där det är slående hur elcyklarna har brett ut sig i år.

Ännu är det bilarna som dominerar. Och minst 99 procent av dem drivs av flytande fossila bränslen (med inslag av förnybart). Längre än så har inte Nyköpingsbornas beslutsamhet kommit, för att transportera sig mer klimatsmart.

Men det är de eldrivna fordonen som kommer att ta över snart. Och det kommer att ske med en enorm kraft när det blir tydligt vilka vinster som hägrar. 

Vi kan först titta på elbilarna. Ännu ruskar många på huvudet åt elbilar, det är för  dyrt, och räckvidden är inte tillräcklig, är en spridd uppfattning. Och så köper man en fossil bil istället. Det är något som de snart kommer få ångra.

Nära tipping point
Väldigt mycket talar för att elbilarnas utveckling har nått tipping point, och när köparna börjar förstå, så kommer det hända saker snabbt. 

Något som gör bilköparna tveksamma är högre inköpskostnader. Visst är kostar en elbil mer än motsvarande fossil bil, vid inköp. Men väldigt mycket pekar på att en elbil blir mycket billig i drift. Exempelvis saknar den avgassystem, något som är en ganska detalj på fossilbilen, som förr eller senare går sönder. Och det kostar. Men kanske ännu mer slående är den enkla drivlinan. På elbilen finns inte mer än cirka 20 rörliga delar. Den har bland annat ingen växellåda, som är en riktigt komplicerad tingest. Jag har uppgifter om att en bil brukar ha cirka 2000 rörliga delar i drivlinan. Det pekar ju på att det finns väldigt många delar som kan krångla, och reparationer kostar, det vet bilägare... 20 rörliga delar, mot 2000. 100 gånger fler rörliga delar, 100 gånger så stor risk för problem, om vi hårddrar det lite.

Och det är väl känt att elbilarna har betydligt lägre servicekostnader än fossila bilar.

Vad gäller körsträckor, så klarar många nya elbilar idag 20-30 mil, en del ännu längre körsträckor. Men 20-30 mil räcker mycket långt. Bara för att man köra 80 mil oavbrutet utan att tanka en fossilbil, är det knappast så man använder den utom i extrema fall. För det första, så rullar de flesta bilar bara kortare sträckor till vardags, några mil om dagen. För det andra, vid långresor är det säkert dags för en paus efter 20-30 mil, en bensträckare och en fika, vilket kan kombineras med laddning. I princip ett ickeproblem. 

Jag tror att många bilägare vill ha elbil. De vill kunna åka utan avgaser och utsläpp. Men den höga prislappen initialt gör att de ändå fortsätter med fossil bil, trots att det knappast är vettigt för vare sig miljö eller ekonomi.
(Tyvärr eliminerar elbilarna endast avgaserna lokalt och bullret. I övrigt så dras elbilarna med alla problemt som vanliga bilar alstrar, det är trängsel, damm, resursförbrukning, olycksrisker, otrivsel m m)

Dela bil istället för äga
Det här intresset för elbilar, kan mycket väl öppna för ett helt nytt av bilägande, som bygger på delningsekonomin. Sannolikt blir det företag som ser en möjlighet. Företaget står för investeringen i elbilarna, och ordnar p-platser med laddning. Bilarna kan användas av dem som ansluter till tjänsten bokas och man loggar in via en app eller på webben. 

Tänk att det står ett antal elbilar i varje kvarter, uppkopplade mot laddboxar. Bara att logga in och köra. Man betalar per kilometer eller hyrtid. Garanterat mer bekymmersfritt än egen bil, och säkert till ett riktigt konkurrenskraftig pris.

Jag tror många åtminstone boende i större städer kommer att ifrågasätta sitt bilägande, om såna möjligheter öppnar sig. Varför ska man äga en bil egentligen, när det är så mycket krångel och kostnader att ha bil i stan. Det är ju inte bilen som är det viktiga, det är transporten och rörligheten man är ute efter.

Det som möjligen kan bromsa - eller hindra - denna utveckling är nog mer sociala koder och vanor. Många av oss sitter fast i ett tankemönster där bil är en del av den personliga identiteten, och bilen ska stå utanför huset, och man ska äga den. Det är liksom en bild som sitter fast hos många, då detta varit en norm under många decennier. En del vill inte, eller har nog svårt, att överge detta. 

Men å andra sidan, tror jag att bilägande för många idag inte är särskilt statusfyllt. Kan man ordna transporter, eller bilar, på andra sätt så tror jag att många kommer att välja det. Inte minste för att slippa alla bekymmer som ägande innebär. Reparationer, besiktning, biltvätt, service, försäkringar, bränsle, däck, p-avgifter.... 

När och om bilarna inte blir personliga ägodelar, så kommer vi dessutom inte att använda bilarna lika mycket. Det talar erfarenheter från personer i bilpooler. Då hyr/lånar man bilen bara när man verkligen behöver. Man upptäcker snart att många resor kan klaras med cykel eller kollektivtrafiken.
Dessutom kommer det att utvecklas nya tjänster och produkter, som kompletterar och ersätter bilägandet.

Hälften så många bilar
Att dagens bilar utnyttjas ganska lite är ju allmänt känt. De står ju parkerade den mesta av tiden. Säkert skulle vi kunna klara oss på hälften så många bilar, åtminstone vi som bor i städer, om de personer med begränsat bilbehov anlitade delningstjänster med elbilar.

Här skulle också kommunen kunde stötta utvecklingen. Se till att underlätta för företag som vill etablera bildelningstjänster, genom att anvisa mark och platser där bilar kan stå. 

För Nyköping väntar enorma vinster med en sådan utveckling, med färre bilar. Behovet av p-platser minskar i stan, framkomligheten blir bättre, förmodligen kommer den lokala busstrafiken att öka (elbussar) när fler åker, och luften (främst på vintern) skulle bli klart bättre.

Elcykeln istället för andra bilen
Istället för en andra bil.
Jag sparar det bästa till sist. Elcykeln. Sakta med säkert sprids den. I fjol såldes cirka 45000 elcyklar i Sverige, i år blir det förmodligen 60-65.000. Fusk säger en del, ja, de som inte provat. De som provat ser snart möjligheterna. 

Jag är redaktör för tidningen Allt om Elcyklar, och har stött på hur många exempel som helst på personer, som skaffat elcykel med omvälvande erfarenheter. De cyklar mycket mer, ofta långt mycket oftare och längre än de tänkte, när elcykeln köptes. Och ofta är de bil som ersätts. Bilen körs allt mindre. Hör också många som avstått från en andra bil i familjen tack vare elcykeln. Alla möjliga kortare bilresor i stan, kan ersätta med elcykel. Det går lika fort, det är smidigare, man får motion. Och man slipper bilen.

Lastcyklar med eldrift
Till detta kommer så lastcyklarna, som numera nästan alla har eldrift. Små lätta fordon, som kommer fram nästa över allt. Du fraktar stora paket, matkassar och du fraktar barn, och håller lätt 20-25 km/h (med el). För många blir en ersättning till bil, till en bråkdel av kostnaden, och en bråkdel i miljöbelastning.

Lastcyklar i Nyköping.
Man stöter på dem ibland, även i Nyköping. Men ännu har inte invasionen, som kommer söderifrån, nått Nyköping. Det började i Köpenhamn, där lastcyklar finns i 1000-tals. Smittan spreds över Öresundsbron och har fått ordentligt fäste i Malmö.   


Tyvärr tror jag det kommer ta lång tid innan lastcyklarna sprids på allvar i mindre städer som Nyköping. Det är ett fantastiskt fordon, som kan ersätta många bilar, men det krävs att man testar och att man vågar satsa på ett sådant lite annorlunda fordon. Nu sitter vi tyvärr fast i bilnormen, och då är det rätt många som tycker att lastcykeln är aningen udda. Även om de kan förstå fördelarna, så vågar de inte ta steget...

1 kommentar:

  1. Jag köpte i början av sommaren 2017 ett billigt elcykelkit med batteri och gjorde om min vanliga citybike till elcykel. Gick 270 mil från juni till början av oktober. Sen gick tyvärr assistsensorn sönder men det är en annan historia.

    Ett sådant elcykelpaket har sällan spärr satt till max 25 km/h. Med nyladdat batteri driver motorn upp till 28-31 km/h (beroende på t ex vind, däck, vikt osv). Har man kört på det sättet känns det väldigt segt med max 25 km/h.

    Jag anser att reglerna bör göras om. Låt elcyklar gå i max 30 km/h med assist. Dessutom bör gasreglage bli lagligt på elcyklar. Man kan då välja om man vill köra endast med gasreglage och slösa batteri eller trampa (och då och då gasa samtidigt) för att få motion och spara batteri. Inför samtidigt lag på användande av hjälm på sådana elcyklar.

    Idag krävs vad jag vet försäkring och registrering om elcykeln ska gå över 25 km/h med motorhjälp.

    Jag har både hört och läst om folk som tycker att vanliga elcyklar går för segt och blir för tråkiga med max 25 km/h för motorassistans.

    /Patrik, Nyköping

    SvaraRadera