fredag 28 oktober 2016

Miljoner finns till mer hållbart resande. Sök!

Här på bloggen har jag vid ett otal tillfällen lyft behovet av mobility management-åtgärder i Nyköping, alltså åtgärder som kan påverka attityder och beteende till ett mer hållbart resande, mer till fots, mer cykel och mer kollektivtrafik.
I dagens SN (papper sid 8) är det en stor artikel om det statliga investeringsstödet Klimatklivet, som alltså ska gå till åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser. I artikeln konstateras att efterfrågan och ansökningarna mattats av. Samtidigt ökar regeringen anslaget med hela 1,6 miljarder kr. Uppgifter från naturvårdsverket tyder på ett ganska måttligt intresse från Sörmländska kommuner, och från länsstyrelsens klimatsamordnare Emelie Österqvist kommer signaler om vi i Sörmland borde söka detta mer.

Emelie Österqvist får avrunda artikeln med att konstatera att störst klimatnytta görs genom att minska användning av fossilt bränsle inom transporter.

” Jag vill också gärna se fler ansökningar till mobility management-åtgärder, som kan påverka vårt beteende och attityder till mer hållbart resande ” säger hon till SN.

Alltså pengar finns att söka. Det finns också mången god erfarenhet av mobility management runt om i Sverige.

Jag förväntar mig faktiskt att Nyköpings kommun tar tillvara denna möjlighet. Det är ju närmast tjänstefel att inte söka från Klimatlivet nu. Bland annat då kommunen i våras antog en transportstrategi (för Nyköpings tätort och Skavsta), som säger att man i första hand ska planera enligt fyrstegsprincipen. Där är första steget åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt.

Löven sopas upp, men är det på rätt ställe?

Idag stötte jag på kommunens städpatrull, en sopmaskin som tar upp löv på cykelbanorna. Riktigt bra initiativ att städa bort de gula höstlöven, som är så slippriga, och ökar risken för omkullkörning.

Men jag undrar lite över hur kommunens prioritering av de cykelbanor som sopas. Sett från perspektivet cyklist, så ser jag främst att man sopar på cykelbanor i och intill lövskog, där cykelbanan är slingrig, och där det är många cyklister och/eller gående.

Hala löv på cykelbanan vid Herrhagen kl 8.30 28 okt.
 Så har det varit i flera dagar.

Då vore cykelbanan i skogen från Herrhagen på Arnö mot stan en prioriterad sträcka. Och knappast cykelbanan mot Örstig särskilt angelägen.

Men så var inte fallet. Cykelbanan mot Örstig var rensopad på fredagens morgon, medan cykelbanan genom skogen vid Herrhagen var täckt med löv.


Så det vore kanske dags för kommunen att ta reda på vilka cykelbanor som verkligen blir fyllda med hala löv. En sådan kartläggning är ju en engångsinsats, eftersom löven ju faller på samma plats varje år. Så har man sedan en arbetsinstruktion, som visar var man sopa där det verkligen behövs, och helt enkelt avstå på platser där behovet är litet.

söndag 16 oktober 2016

235 milj kr men ändå inte låsbara cykelställ

En dryg månad efter Hjortensbergsbadet öppnade efter den genomgripande renoveringen var det så dags för bloggaren att begå premiärdoppet. Äntrade min Scott e-bike och trampade iväg genom stan i god fart. I börja med medvind med motorn avstängd, eftersom cykeln rullar riktigt lätt. Men sista biten var det både uppförsbacke och motvind, som dock cykeln forcerar även på eco-läge utan större knot. Visst får jag trampa också....

Den nya cykelparkeringen.
Vart ska då parkera dyrgripen (japp, detta är ingen lågpriscykel) säkert vid badet? De gamla betongblocken som ska föreställa en cykelparkering finns kvar, men dessa går inte att låsa fast cykeln i. Men ser inga andra cykelställ. Så jag fulparkerar synligt framför badet (den står inte i vägen, men väldigt synligt). Frågar personalen om bra låsbar cykelparkering. Får höra något om en cykelparkering bortåt bilparkeringen. Den såg jag inte.

Men efter badet hittar jag den. En målad rektangel på asfalten med en cykelsymbol. Det är allt. Inga cykelställ eller annat där man kan låsa fast cykeln. Känns som något man kommit på i efterhand. Visst vi har badbesökare som cyklar, dessa borde väl få något. Men jag skulle definitivt ta mig en funderare, innan jag ställer en dyrbar cykel här, när det inte finns något stadigt att låsa fast den i.

Men detta är ju närmast en parodi på cykelparkering, åtminstone när man betänker att renoveringen gick lös på hela 235 milj kr. Det borde väl räckt till åtminstone ett litet cykelställ. Men nu råkar denna slutnota vara lite mer än de 147 milj kr som kommunen budgeterat renoveringen. Så man kan ha viss förståelse för att det var dags att dra i den ekonomiska nödbromsen och skippa cykelställen. Några ordentliga cykelställ hade ju trots alltså kostat ett antal tusen kronor.  

Nåväl. Denna lilla brist ska väl gå att rätta till i efterhand? Vi får se!

onsdag 12 oktober 2016

"Vad håller du på med? Du kör ju för fan i 2 km/h?"

Många klagar på Östra Storgatans omgörning till gåfartsgata. Inte så att folk har något emot att begränsningarna för biltrafiken, utan det handlar mer om bilister som kör för fort och att den trånga gatan skapar farliga situationer i mötet med gångtrafikanter och cyklister.

När vi ända pratar om fortkörare, skulle jag vilja inkludera cyklister. Visst finns det bilar som brakar på riktigt ordentligt, men antalet cyklister som inte respekterar fartgränsen 7 km/h är i princip noll.
Jag erkänner, jag klarar det inte. 7 km/h är riktigt sakta och blir faktiskt lite småvingligt. Kring 9-10 km/h (cykeln har mätare) är det åtminstone inte några problem med balansen.

Men maximalt 7 km/h funkar inte på cykel, i synnerhet om man är gammal och har lite bekymmer med balansen.

Men så över till dagens bekymmer. Cyklade ut från centrum på Östra Storgatan i lugnt tempo. Alltså kring 9-10 km/tim. Snart märker jag att det ligger en bil bakom, jag hör den tydligt, vänder mig om ser att den bara är några meter bakom. Trampar lite till, men märker att bilen kommer allt närmre. Det börjar blir lite obehagligt.

Då rinner jag över. Bromsar och vänder mig, pekar på bilföraren, som vevar ned rutan. Och frågar upprört varför han trycker så när bakom.
Bild från situationen. Hade
kameran tillgänglig.

Bilisten blir förstås irriterad när han får skäll. Jag får höra att jag bara cyklat i 2 km/h, och att jag ska skaffa mig ett liv. 

När jag berättar att det är gångfart 7 km/h, och att jag faktist kör 9 km/h, börjar han gapa om att jag var en lagbrytare. 

Riktigt otrevligt, där vi stod och tjafsade högljutt åt varann. 

Rätt snart ändrade jag taktik. Insåg nu lägger vi ned detta, annars blir det bara värre. Önskade honom en glad dag. Då körde han vidare.

Just den här typen av situationer är något som oroat mig som cyklist på Östra Storgatan. Att man får hetsiga bilförare i baken som ligger å pressar på när man försöker hålla en riktigt låg hastighet. De tycker alltså att jag cyklar provocerande lusigt.

Så gåfart 7 km/h fungerar inte bra. Åtminstone inte om vi också ska ha bilar på Östra Storgatan.

PS. Kanske jag betedde mig dumt lackade ur på bilisten, som nosade mig i backen. Men jag kan garantera att de flesta nog skulle känna visst obehag med en stor fet tysk premiumbil som ligger sniffar en i baken. Ibland måste man få säga ifrån!

tisdag 11 oktober 2016

Ett nytt biljettsystem. Det ska vi väl berätta om eller...

Jag har tidigare bloggat om marknadsföringen och det nya biljettsystem vid Sörmlandstrafikens bussar. Men det finns anledning att gräva vidare.

Gör man en produkt ny och bättre, då ska man berätta det. Det kallas marknadsföring. Nyligen fick Sörmlandstrafiken bussar ett nytt modernt biljettsystem och en ny zontaxa. Här finns flera fördelar jämfört med det gamla, inte minst att Nyköping blivit en zon med samma pris för hela kommunen. För bara 24 kr kan man resa genom hela kommunen om man betalar med förbetald reskassa. Dessutom har Nyköping blivit gemensam zon med Oxelösund. Och så har vi lågtrafikbiljetten, som gör att man för 180 kr/månaden kan resa hur mycket som helst vid lågtrafiken.

Detta borde Sörmlandstrafiken och Nyköpings kommun, den senare finansierar en stor del av trafiken, berätta ordentligt och tydligt. Förslagsvis i återkommande tidningsanonser,  eller varför inte på bussarnas utsida. Eller på annat sätt.

SN 24 september
Jag blir milt sagt förvånad över hur försynt Sörmlandstrafiken och Nyköpings kommun marknadsfört förnyelsen, efter att ha kollat upp lite vad som gjorts.

Kollade igenom gamla SN på biblioteket för att se hur man annonserat. Bläddrade i tidningen under september (månaden innan premiären), dock inte alla nummer. Men hittade endast en annons den 24 september från Sörmlandstrafiken. Troligen har det varit ytterligare annonser, men det kan inte varit särskilt många.

Bläddrar i senaste septembernumret av kommunens tidning NY. Där hittar jag en liten notis om det nya systemet.

Bussarna ser ut som vanligt på utsidan. Inga nya budskap om ett nytt modernt biljettsystem. Dock inne i bussarna, på skärmar som används av det nya systemet, har det körts info om den nya biljetttaxan. Men detta når ju bara de redan övertygade bussresenärerna. Så det räcker inte.

Det tycks alltså vara en låg profil som gäller. Är det så att man inte tror riktigt på det nya biljettsystemet? Eller, vilket jag hoppas, att Sörmlandstrafiken går ut lite tuffare längre fram, när det nya systemet är  inkört och stabilt. (det tycks fungera att betala, men är tydligen problem med hållplats-informationen på skärmarna inne i bussarna).

Vilket fall som helst är det riktigt dumt att lägga massa skattepengar på ett smart biljettsystem, men sedan inte marknadsföra förbättringarna. För avsikten med det nya systemet måste ju ändå vara att locka fler till kollektivtrafiken.


Ska man värva nya resenärer måste man ut med ett tydligare budskap och i kanaler som syns och hörs. Jag har nyligen varit i Karlskrona, en stad där man nyligen satsat på ordentligt på att förnya och förbättra den lokala busstrafiken. Så här ser det ut i Karlskrona stadsbussar. Där berättar Blekingetrafiken om den förnyade och utökade stadsbusstrafiken i Karlskrona. Det är svårt att missa budskapet, på dessa reklampelare som rullar fram och tillbaka i stan från tidig morgon till långt fram på kvällen.

Varför ser vi inte liknande aktiviteter i Nyköping?

tisdag 4 oktober 2016

Transportstrategin, redan bortglömd?

I SN 4 okt får vi veta att är på gång ”kapacitetshöjande åtgärder” vid Gustavsbergs handelsplats, där trafiken är tät och rörig på grund av alla bilar som lockas dit. Jag tolkar dessa åtgärder som att vägnät och korsningar ska byggas ut, något som i princip alltid leder till mer biltrafik.

Min undran är då om kommunens trafikplanerare i detta fall följt principerna i den nya transportstrategin (togs av kommunfullmäktige 2 maj 2016)? Där framgår att man ska arbeta efter fyrstegsprincipen, vilken innebär att:

Steg 1. Tänk om. Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt.
Steg 2. Åtgärder som optimerar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon.
Steg 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder.
Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnader.

Redan på steg 1 tycks man ha missat. Här har valt att låta ett nytt stort varuhus att etablera sig vid en redan hårt trafikerad plats. Fast den etableringen beslutades nog innan 2 maj, men å andra sidan så borde ju trafikfrågorna varit en del av etableringen.

För övrigt så tycks kommunens trafikplanerare gärna hoppa över steg 1, 2 och 3, och går direkt på steg 4. Exempelvis ska en ny cirkulationsplats vid Östra Rundgatan/Lennings väg byggas. Det är en större ombyggnad som kommer underlätta för biltrafiken, vilket lockar fler att ta bilen. Å andra sidan så höjer cirkulationsplatsen säkerheten även för gående och cyklister, så det finns andra fördelar.

Men ska man följa transportstrategin och fyrstegsprincipen ska man börja med Steg 1, att påverka behov av transporter och val av transportsätt, för att få nyköpingsborna att gå, cykla mer, eller ta bussen. Visserligen bygger kommunen ut cykelbanor, och nu har vi fått ett modernt biljettsystem i busstrafiken med lägre priser. Men jag upplever inte att kommunen agerar enligt Steg 1, som egentligen bör genomsyra allt som påverkar den lokala trafiken. Då skulle vi få se tydliga åtgärder inom påverkan och kampanjer för cykling, gång och kollektivtrafik. Sådana ser vi inte mycket av här i Nyköping.

Så vad betyder transportstrategin egentligen? Hur omsätts den till praktiskt agerande? 

måndag 3 oktober 2016

Marknadsföringen som missade

I helgen sjösatte Sörmlandstrafiken sitt nya biljettsystem, som innebär en hel del förändringar. 
Den nya taxa, Sörmlandstaxan, innehåller färre zoner och biljettyper än nuvarande. Överlag sänks priserna. Ett månadskort som gäller för resor i hela Sörmland kommer att kosta 790 kronor till skillnad från dagens 1 300 kronor. En särskild lågtrafiktaxa införs, vilket innebär att man för 180 kr/mån kan resa hur mycket som helst mellan kl 9-14 samt på kvällar och helger inom en zon, som exempelvis Oxelösund och Nyköping nu är.


Men jag undrar hur Sörmlandstrafiken och Nyköpings kommun kommunicerat detta? Knappast tillräckligt. För i SN.se kunde vi läsa om att pensionärsorganisationer stått på torget i Nyköping under lördagen och krävt fria resor med busstrafiken. 


Märkligt att det sker just den dagen då alla fått möjlighet att resa till mycket lägre priser. Tidigare fanns ingen pensionärsrabatt eller lågpristaxa. Biljett en timme kostade kring 26 kr (har inte riktigt kollen faktiskt), och så fanns shoppingkortet där man kunde åka 3 timmar för 30 kr. Eller månadskort för cirka 450 kr.

Nånting stämmer inte här. För det förefaller aningen märkligt att pensionärer kräver fria resor just den dagen då vi verkligen får möjligheter att resa till betydligt lägre kostnad. Jag misstänker att pensionärsorganisationerna helt enkelt inte nåtts av budskapet om den nya Sörmlandstaxan och lågprisbiljetter. 

Kan det vara så att Sörmlandstrafiken och Nyköpings kommun inte kommunicerat förändringarna tillräckligt och tydligt?

Jag kan inte ge ett definitivt svar här, men jag kan konstatera att Sörmlandstrafiken har haft en del annonser i tidningen, men det har nog främst handlat om möjligheterna att byta gamla kort till nya. 
Men det är inte försent att göra rätt och göra bättre. Det är bara att ta nya tag, och verkligen berätta om fördelarna med den nya taxan. För lågpristaxan är verkligen en förmån som pensionärer kan få nytta av.