tisdag 27 november 2012

Cykla i detta väder? Jo, faktiskt sonen vill

Ibland är inte vädret riktigt lockande till cykling. Just nu är det väl sämsta tänkbara cykelväder, när det regnar kraftigt och kvicksilvret bara några streck ovanför nollan. Då är buss eller promenad ett bra alternativ, i nödfall bil.

Men sonen Jarl 19 år ger sig inte. Han har cyklat mycket i år, bland annat då han inte tycker sig ha råd att ta bussen till skolan. Inte ens denna dag med totaluselt väder gav han upp. Inget gnäll om att bli skjutsad till skolan. Han ville cykla. Vi fick rota fram extra regnkläder åt honom, och så lite goda råd.

Kul att se att se hur man kan bli inbiten cyklist, när man väl fått smak för att cykla. Jag har inte ens lobbat särskilt hårt för detta, så cykelnördig som jag är. Dock har jag sett till att han fått en riktig bra cykel, en Gary Fisher Wahoo, som är hur skön som helst. En riktigt bra hoj är ju grunden för att det ska vara roligt att trampa iväg.

Att han lärt sig att det funkar att cykla nästan jämt är en bra grund att stå på. Att man kan ge sig ut i skitväder och faktiskt komma fram, även om man blir lite blöt och kall. Men det går över... Och när kan kommer hem har tänder vi braskaminen,

Ser i omgivningen hur en del föräldrar daltar med sina tonårsbarn, det är ett ständigt skjutsande till precis allt. Till skolan, träningen, till kompisar. Hur ska de klara sig på egen hand, när de aldrig fått upptäcka att man faktisk kan själv. Barn kan få behöva pröva sina egna vingar (förlåt flygmetaforen på en cykelblogg), det lär dem att flyga på egen hand.

torsdag 22 november 2012

Och så "felanmälan", så blir det riktigt bra

Bygg- och tekniknämnden har beslutat att två cykelpumpar ska placeras ut, förutom den som finns vid Stora torget. En pump blir det vid järnvägsstationen och en vid Rosvalla.

Bra beslut.

Att kunna fylla på luft i däcken när man är ute på stan med cykeln är en uppskattad service. Hoppas bara att kommunen kan sköta pumparna, så att de fungerar som de ska. Jag har vid tillfällen varit med om att det inte gick att få in luft i däcken.

Ett sätt att hålla hög service på cykelpumparna är att underlätta för felanmälan. Förslagsvis förser kommunen alla tre cykelpumparna med ett telefonnummer, där man kan felanmäla. Då ringer man direkt och berättar om problemet. Att i efterhand leta upp telefonnummer till felanmälan och ringa blir knappast gjort.

måndag 19 november 2012

Oj, cykelställ vid två hållplatser om året


Så återkommer jag till frågan om behovet av ordentliga cykelställ i anslutning till busshållplatserna här i Nyköping. Man måste ju kunna ta cykel till bussen, och låsa den säkert. Det vore absolut en plusfaktor för såväl cykel som kollektivtrafik.

Först det positiva. Både bussstationen och järnvägsstationen har fått nya och klart bättre cykelställ i år. Nu törs man lämna cykeln där över dan, eftersom man kan låsa fast cykel ordentligt i ramen. 

Vi kan ta detta med ansvarsfrågan. Det är inte Länstrafiken, som kör bussarna, som har ansvaret för hållplatserna och deras standard. Det är väghållaren, alltså Trafikverket eller respektive kommun.

Jag kontaktar kommunen för att höra hur kommunens planer kring att rusta upp hållplatserna med cykelställ. Jag pratar med kommunens ansvarige för kollektivtrafikfrågorna. Och han betonar att man absolut ser vikten av att buss och cykel kan kombineras. Men när det kommer till konkret upprustning av hållplatserna har han inte mycket att komma med. Målsättningen är upprustning med cykelställ på två hållplatser om året! 2!!! Oj, jag vilken ambitionsnivå.
Grönsaksvägen. Törs man lämna
cykel i detta cykelställ?

Nu är det dock inte tjänstemännen som sätter nivån, utan politikerna som ger de ekonomiska ramarna. Hallå miljöpartiet, socialdemokrater och vänstern, som styr Nyköping! Är ni inte mer angelägna om att få en bättre samverkan mellan buss och cykel?

Det kan vara bra för våra politiker att känna till vad som sägs i kommunens cykelstrategi från 2010. Bland annat följande om hållplatser:

På sida 21: I de mindre tätorterna ordnas cykelparkeringar vid de mest använda busshållplatserna (bytespunkter) så att kombinationsresor cykel – buss underlättas. 
På sid 36 under “Checklista för åtgärder:  
Cykelparkeringar
  • Cykelparkeringar med möjlighet att låsa fast cykeln byggs vid resecentrum, längs Ö Storgatan och vid gymnasieskolorna. 
  • Bytespunkter där behov av att parkera cyklar lokaliseras och förses med cykelställ. 
  • Cykelställ finns vid busshållplatser i de tätorterna utanför Nyköping.
  • Cykelparkeringar under tak ordnas bl a vid Resecentrum.

Örstigsleden. Ganska nyrustad hållplats. Fick inget cykelställ.
Lägg till detta följande, ur Svensk Cyklings Sifo-undersökning om cykelvanor som publicerades i september:

• 16 procent säger att de skulle cykla mer om de kunde ta med cykeln i kollektivtrafiken
• 24 procent skulle cykla mer om det dessutom fanns möjlighet att parkera cykeln i anslutning till kollektivtrafiken.
• På landsbygden är behovet av att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken som störst. Hela 35 procent skulle cykla mer om de kunde parkera cykeln eller ta med den i kollektivtrafiken.


Riktigt bra låsbara cykelställ är alldeles uppenbart en åtgärd som skulle gynna både cykling och bussåkande. För övrigt så är det en ordentlig uppryckning av busstrafiken i länet på gång, med nya linjer och nya turer. Att följa upp den med ordentliga cykelpakeringar, inte minst på landsorten, skulle säkert kunna få många bilister att ompröva sitt val av färdmedel.

onsdag 14 november 2012

Inte ens pistolmynningen mot huvudet förmår oss sluta

Än en gång möts vi av nedslående nyheter som pekar mänsklighetens oförmåga att stoppa de skenande utsläppen av koldioxid. På DN.se kan vi läsa om att koldioxid-utsläppen når nya rekordnivåer. De ökar. De minskar inte, som måste vara det absoluta målet om vi ska undvika en klimatkatastrof. Det är åtminstone den rådande uppfattningen bland klimatforskarna, och jag ser inte direkt någon anledning att betvivla det påståendet. Skulle det visa sig att de har fel, så får vi vara väldigt tacksamma för det. Har de rätt... Så..... Ja, resten får ni räkna ut själva. Det är inte kul.

En del undrar förstås vad detta har på en cykelblogg att göra. Andra förstår. Jag säger inte att cykeln ska rädda världen från en klimatkatastrof, men cykeln istället för bil är definitiv en av alla pusselbitar som behövs för att få ned koldioxidutsläppen. Det räcker inte med miljöbilar, som jag mest uppfattar som ett alibi för att fortsätta att köra som förr. Det vill säga, inte ändra några av sina klimatskadliga vanor.

Jag tror att detta är uppenbart för de flesta av oss, att vi lever en totalt ohållbar livsstil sett ur klimatbelastning. Ändå så är de flesta av oss oförmögna att göra minsta lilla ändring, för att minska vår klimatbelastning. Idag är hotet gigantiskt. Det är som att någon buse tryckt upp en stor magnumrevolver mot din skalle, men du låtsas som det regnar. Uppenbart att de flesta av oss struntar i vilken värld vi lämnar efter till barn och barnbarn. Vi slutar inte, trots att larmrapporterna talat klarspråk länge.

Sitter vi så totalt fast i karusellen av jobb, pengar och konsumtion, att vi inte kan kliva av. Det bara snurrar på, och vi hänger på. Samtidigt tror jag många av oss mår jävligt dåligt innerst inne, vi skäms inför oss själva att vi inte gör något åt våra klimatskadliga liv. Men varför leder inte det tillståndet till förändring. Den som kunde svara på det.

tisdag 13 november 2012

Robert Holmér har många idéer för en bättre cykelstad

Robert Holmér i cykelverkstan.
Cykelhandlaren Robert Holmér har mycket funderingar hur Nyköping skulle kunna bli en bättre cykelstad. Många uppslag får han från möten med kunder, men mycket är egna iaktagelser från cykelsadeln. Den nästan insomnade Trafikantveckan, och stans farligaste cykelkorsning, är frågor som engagerat honom.

Vi försöker träffas ordentligt årligen för att summera utvecklingen av Nyköping som cykelstad. Det blir en lunch på Nyköpings klassiska Ambrosia, som drar ut rätt långt på tiden. Det är ganska lugnt i butiken på Västra Kvarngatan i det kylslagna november, och Robert har mycket att avhandla, stort som smått, om hur cyklingen i Nyköping fungerar.

Det kanske inte blir så mycket diskussion om vad som redan fungerar bra, utan han dyker ner i sådana cykelfrågor där kommunen skulle behöva tänka och agera annorlunda. Det blir alltså inte ett vanligt blogginlägg, utan mer av en intervju av cykel-engagerad Nyköpingsbo.

Han kommer in på en del märkliga utformning av av några nyanlagda cykelmiljöer, där planerarna inte lyckats alls. Till att börja med vid utfarten hyreshuset Bovieran i Oppeby (bilden nedan). Vid korsningen av utfarten har kommunen lagt cykelbanan i en tvär knix som tvingar cyklisterna nästan stanna till vid passagen.
Omväg för cyklisterna. En del väljer hellre att ge 
ut i vägbanan till vänster. 

- En nackdel att vi måste bromsa in till knappt styrfart, säger han och berättar att många cyklister istället väljer det farligare alternativet att ge sig ut bland bilarna på stora vägen (53:an) för att komma fram snabbt.

Alldeles intill växer det fram en ny burgare-restaurang och en mack. Här kommer cykelvägen att korsa utfart och infart, och Robert konstaterar att här har utformning av cykelvägen gjorts så den tvingar cyklisterna att bromsa och sakta in, inte bilisterna.


Tokig cykelmiljö


- Återigen tvingas cyklisterna vika för bilarna. Vem har har utformat de här tokigheterna, säger han och riktar misstankarna mot kommunen, och kommer snart över på behovet av att involvera cyklisterna mer i utformningen av trafikmiljön. Han tror en del mindre lyckade cykeltrafikmiljöer skulle kunna undvikas.

- Vi skulle kunna ha ett cykelråd med ett gäng cyklister, dit kommunen skickar planförslagen inför ombyggnader på remiss, menar han.

Något liknande har varit på gång tidigare i höstas då kommunen bjöd in till en fokusgrupp med intresserade cyklister som skulle få föreslå förbättringar av cykelmiljön. Robert tog kontakt med kommunen i god tid i hopp om att få vara med i gruppen, men blev aldrig inbjuden, vilket han tycker är synd.



Visa större karta

Samtalet glider tillbaka mot dåliga cykelmiljöer. Kanske är det stans farligaste korsning där Västerleden (även kallad Västra viadukten) går in till höger mot Fruängsgatan (se bilden ovan). Här fortsätter många cyklister rakt fram mot gågatan och korsar därmed trafiken. Cyklister tycks missa att ge akt på bilar som kommer snett vänster bakifrån och kör rakt ut. Robert är ordentlig upprörd att inte den korsningen mellan bilväg och cykel (samt gående) ändras. 

- I somras lunchade jag på uteserveringen precis intill och såg ett ett par cyklister från Västra Viadukten mot stan som var hårsmån från att smälla med bilar, säger han berättar att det tidigare under året inträffat två allvarligare cykelolyckor på platsen.

Det är inte helt enkelt att åtgärda denna cykelfälla. Det skulle kunna vara att stänga av för bilar från Västra Viadukten förbi Teaterparken. Då tvingas de ta till vänster ut men hamnar istället i stans mest överlastade korning när de ska ut vänster på Järnvägsgatan.

Trafikantveckan ett sorgebarn


Årets Trafikantvecka i september, där cykelintressenter, Länstrafiken, kommunen och andra trafikaktörer brukar visa upp alternativ till bilen, beskriver han som ett sorgebarn. I år blev det inte mycket av det på Stora Torget, som tidigare år.

- Det snoddes lite av Pål Ljungshage, beskriver han. Där var ett det stort bilevenemang. Jag var själv där som cykelhandlare, vilket var lite märkligt. Jag hade hellre varit på Torget som tidigare.

Vi diskuterar Trafikantveckans tänkbara fortsättning. Ett tänkbart annorlunda upplägg är ett ambulerande evenemang, där Trafikantveckan som komplement till Torget dyker upp på olika befolkade platser runt om i Nyköping på eftermiddagarna; som exempelvis Rosvalla, Gumsbacken, ICA Arnö, ICA Oppeby, Pål Ljungs hage eller Brandkärr. Helt enkelt för att kunna möta fler och andra personer än de som passerar Stora Torget.

Höstens belysningskampanj, som drivs av polisen och NTF, är något som Robert har synpunkter på. Den kördes första veckan i november, vilket han tycker är alldeles för sent. Då är det redan rejält mörkt.

- Redan i slutet av september och början oktober är det så mörkt att det börjar bli dags att se över cykelns belysning. Det är också då man ska köra en kampanj, nu kom den alldeles för sent.

Cykelförsäljningen har var lite tveksam under 2012, får vi höra av Robert. Det myckna regnandet har gått ut över cykelförsäljningen. Mest svårsålt har det varit med enklare standardcyklar med få växlar.

- Sådana kunder har inte cyklat mycket i år. Men jag har ökat på verkstadsbiten säger Robert som alltså driver sin verksamhet som Jacks Cykel.

Elcyklarna?


En annan iaktagelse kring cykelförsäljningen i Nyköping är att elcykeln har svårt att slå igenom här. Jacks säljer en handfull sådan cyklar varje år, men det ökar inte. Robert konstaterar att elcykeln blivit ordentligt utbredd i en del större städer. Det tycks handla om att uppnå en kritisk massa med elcyklar, sedan sprider det sig, och många börjar inse fördelen med elmotor som hjälp när det är tungt att cykla. Till elcykelns kritiska massa har alltså inte Nyköping kommit ännu.

torsdag 8 november 2012

30? Högerregeln? Finns det i Nyköping?

Här på bloggen brukar jag hävda att Nyköpings bilister överlag är hänsynsfulla mot oss cyklister. Det gäller i många situationer att bilisterna bromsar och släpper fram oss cyklister, på ett riktigt hyggligt sätt.

Men det finns definitivt några undantag där bilisterna inte fattar eller uppför sig som de borde. Ett är bristen på respekt för högerregeln, ett annat är bristen på respekt för 30-gränsen på många av centrala Nyköpings gator. En snudd på dödlig kombination.


Visa Kanntorpsvägen på en större karta
Från vänster kommer den röda bilen. Enligt högerregeln ska den släppa fram mig som cyklist. Undrar om den gör så, bäst att ta det lite lugnt!

 Typisk situation kan se ut så här (bilden ovan ur cyklistens perspektiv). Jag kommer från Arnö ska in till stan. Jag kommer då på Bagaregatan och måste då passera Kungsgatan, en gata där 30 gäller. Bilisterna på Kungsgatan som kommer från vänster ska släppa fram mig enligt högerregeln. Men alltför sällan gör de så, och dessutom struntar var och varannan bil i 30-gränsen.

Skulle jag som cyklist ha hållit på min rätt, hade jag varit död för länge sedan. Eller svårt skadad och handikappad för livet. Men nu har jag lärt mig en del om hålen i huvudet hos Nyköpings bilister. Defintivt är det tomt under många pannben, där högerregeln och 30-gränsen borde suttit.

Så det har gå bra för mig. Och tydligen för de flesta cyklister, för allvarliga olyckor är sällsynta.

Men det är något tokigt när bilisterna iklädda skyddande plåtkarosser kan fara fram som de vill och utan att tänka, tack vare att vi cyklister ängsligt hela tiden måste kolla runt gathörnen, stilla undrande om bilisten ska släppa fram oss eller inte, trots att rättsläget är glasklart enligt högerregeln.